Över hela världen har elever på skolor och universitet nyligen avklarat sina slutprov och examensprövningar. Varje år vid den här tiden är det enkelt att tänka tillbaka till en annan studietid, endast några årtionden tillbaka i tiden men ändå så markant annorlunda. Utbudet av utbildningar var betydligt färre, och de olika jobben som man kunde utbilda sig till var mycket tydligare i vad det innefattade och inte. Dagens studenter står inför en helt annan verklighet.
Medan tidigare generationer fortfarande jobbar på att ständigt anamma möjligheterna med ny teknik, är den yngre generationen hyperansluten. De navigerar naturligt i en värld med röststyrning, självkörande bilar, och inte minst information som är tillgänglig vid en skärmtryckning. De utnyttjar tekniken i allt de gör och kräver samma nivå av innovation och personifiering i skolan och i deras framtida jobb som de upplever i sina liv idag.
Även om dagens teknik förändras och innovationer ger dagens företag intressanta utmaningar, blir det ännu mer utmanande för vårt utbildningssystem att anpassa sig till morgondagens verklighet. Hur kan lärare, skolor och universitet förbereda våra barn för jobb som inte ens existerar än?
Hur kan de hjälpa framtida generationer göra övergången från att lära och lagra information till att bearbeta kunskap?
Hur kan vi tillämpa ny teknik i klassrummet och inkludera både mjuka och hårda färdigheter?
I en nyligen genomförd studie, Realize 2030 – beställd av Dell Technologies, delade 3 800 företagsledare från hela världen sina tankar om hur de förbereder sig för framtiden genom att samarbeta med intelligenta maskiner och ny teknik i en så kallad mänsklig-maskinrelation. Mer än 42 procent tror att de kommer att få högre arbetsnöjdhet genom att ge de mest tråkiga uppgifterna till intelligenta maskiner. Och hela 82 procent av ledarna förväntar sig att människor och maskiner ska arbeta som integrerade team inom sin organisation inom fem år.
Vad som är ännu mer intressant är att nästan 60 procent hävdar att vårt utbildningssystem kommer att behöva förändras för att lära eleverna hur man lär sig och hur man kan bearbeta information i rörelse, snarare än att fortsätta att lära sig fakta och memorera data. Detta kommer att vara avgörande om vi vill hjälpa studenterna att förbereda sig för jobb som inte existerar ännu – med tanke på att så mycket som 85 procent av de jobb som sannolikt kommer att finnas 2030 inte har uppfunnits ännu.
Enligt en ny artikel i Harvard Business Review kommer nästa generation att behöva arbeta i lag ännu mer än idag och i allt högre grad integrera lösningar och komponenter från andra arbetslag i sitt eget arbete. För att göra det så smidigt som möjligt kommer människor behöva ha en blandning av färdigheter som sträcker sig från kreativitet och anpassningsförmåga till interpersonella färdigheter. En öppen, inkluderande och kulturellt medveten tankegång kommer att vara ovärderlig allt eftersom gränser mellan företag och nationaliteter suddas ut och crowdsourcing spelar en allt större roll.
Ny teknik kommer inte bara innebära fantastiska möjligheter för nästa utan den kommer också att utmana deras etiska gränser och ställa dem inför svåra val. Framtidens arbetskraft behöver ha en stark etisk grund kombinerad med goda tekniska kunskaper. För att kunna erbjuda eleverna rätt uppsättning färdigheter och stimulera dem att känna sig bekväma i en teknologisk tung värld måste skolor fördjupa studenterna i ett brett spektrum av datavetenskapsområden från en tidig ålder. Det är kritiskt att säkerställa åtminstone en del grundläggande teknisk förståelse, men ännu bättre att hjälpa studenter att upptäcka en passion för teknik – allt från robotik till beräkningsmatematik som statistik, sannolikhet och logik.
Framtiden för kommande generationer är ljus. Fler och fler utbildningsinstitutioner utnyttjar redan ny teknik som idag finns tillgänglig, vilket ger studenterna en inblick i vad framtiden har att erbjuda. Men vi kan ännu bättre – det finns ännu större möjligheter att använda Artificial Intelligence (AI), Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR) i utbildningssammanhang.
Med mobil VR skulle eleverna ha världen vid sina fingertoppar. En VR-historieklass kan transportera studenter till någonstans i världen och erbjuda dem en fördjupad historielektion utan att lämna klassrummet, vilket därigenom demokratiserar kunskap och låter barn från alla samhällsklasser få tillgång till samma erfarenheter. Läkarstudenter kan använda teknik och VR-videor av verklig kirurgi för att utföra praktiska steg i kirurgi, och det kan ge arkitekt och designstudenter en direkt virtuell bild av sina projekt. Med AR kan statiska bilder i böcker väckas till liv och få en extra dimension till inlärningsupplevelsen.
Om dagens utbildningssektor fortsätter att utnyttja den tillgängliga tekniken kan de erbjuda morgondagens datastyrda arbetskraft allt som behövs för att starta sitt yrkesliv – i jobb som ännu inte skapats.
Läs mer om undersökningen Realize 2030 i bloggposten ”Vi måste bli bättre på att förklara teknik och innovation”.
